Igår var en jättebra dag, mina ungar åt och sov och jag gav dem mat och rengöring, precis som man ska. Matte säger att jag är jätteduktig. Hungrig var jag hela dagen och nu när jag har valpar som behöver en massa näring så får jag äta så mycket jag vill, det finns alltid en stor matskål fylld med eukanoba starter och en vattenskål fylld med friskt vatten vid min valplåda, så det är bara att gå upp och knapra när jag känner för det. Men igår tror jag nog att det blev lite väl mycket för när klockan var så där nio på kvällen då kände jag att min mage var i uppror, jag påkallade matte och husse som satt där nere och såg på TV, jag vet ju att de har monitorn står på bordet så de ser precis allt som händer i min låda, så matte gick upp och släppte ut mig. Jag bajsade massor, men kände att det inte riktigt var klart, men jag kunde ju inte vara från mina ungar heller, så jag gick upp och la mig i alla fall hos dem. Men redan efter en halvtimme så var jag tvungen att springa ut igen och så fortsatte det hela natten, matte och husse fick turas om att springa ner och öppna ytterdörren och släppa ut mig. Klart att det är jobbigt för matte och husse att inte få sova, men de är ju de som har bestämt att jag ska ha valpar, så då får de också ställa upp när det är lite jobbigt, tycker jag och det vet jag ju att de gör.

Mina ungar blir bara sötare och sötare, nu har den lilla rosa nosen ersatts av en svart nos, inte riktigt ännu kanske, men den blir mörkare och mörkare hela tiden och även ungarnas fläckar börjar framträda mer och mer. Så natte var tvungen att ta lite 3-dagars bilder på mina valpar som ni kan se här.

Valentin var den som föddes först. 

Viola kom som valp nummer tre 

Viktor kom som valp nummer fyra

Viktoria var sist och kom så fort att matte nästan inte hann med. 

Valter var den andra valpen som kom

I går fick jag också gå en liten promenad med matte, hon tyckte att det var viktigt att jag fick röra på mig lite mer än vad jag gör på tomten, först blev jag jätteglad när hon satt på mig kopplet och jag följde svansviftande med henne, ha ha, inte långt inte, när vi kom till baksidan på vårt hus så tvärvände jag och ville hem igen, matte sa att det var jag som fick bestämma och så gick vi tillbaka in på tomten igen och då var jag nöjd och belåten.  Nu säger matte att vi ska försöka oss på en liten promenad i dag också, ja ja, vi får väl se hur långt vi kommer.

Vi höres 

Nellie